Så kallad offentlig upphandling sker i samband med exempelvis om- och tillbyggnationer i en kommun. Förenklat kan man likna själva upphandlingsprocessen vid ett större inköp som vanligtvis omfattar både produkter och tjänster.
En offentlig upphandlingsprocess omfattas av en rad olika regler, mer eller mindre omfattande beroende på inköpets art. Den eller de leverantörer som önskar lämna anbud har dock ingen skyldighet att följa dessa regler, då deras regelverk återfinns i det upphandlingsdokument som följer med varje enskild upphandling.
Utöver ett omfattande regelverk finns det ett antal grundläggande principer som den upphandlande organisationen är ålagd att ta hänsyn till. Dessa principer syftar bland annat till att hjälpa lokalt förankrade företag att överleva på en hårt konkurrensutsatt marknad. Vidare är syftet att säkerställa att varje upphandling sker på lika villkor, vilket ska ske med hjälp av öppenhet och icke-diskriminerande metoder som i sin tur ska bidra till hållbar samhällsutveckling.
För att uppnå målet med hållbar samhällsutveckling bör blickarna riktas mot företag som redan har en tydlig hållbarhetsprofil. Som exempel kan vi ta nätauktionstjänsten Blinto vars affärsidé grundar sig på hållbarhet och återbruk. I det här fallet skulle den upphandlande parten, likt Blinto, kunna arbeta cirkulärt genom att engagera flera olika entreprenörer som har nytta av varandra.
Att tänka cirkulärt går också hand i hand med de krav som ställs på den upphandlande parten vad gäller klimatet. Genom att upphandla produkter som kan återbrukas och återvinnas, likt de som erbjuds hos Blinto, går det att uppfylla kraven på så kallad cirkulär ekonomi.
Mot den bakgrunden är det viktigt att som företagare välja rätt kommun för sin etablering. Lika viktigt är det att Sveriges kommuner gör vad de kan för att locka företagen till sig. I slutändan kan offentlig upphandling alltså kokas ner till att handla om företag som hjälper företag.